Jodå, jag lever. Tror jag. Kort resumé: haft tråkiga förkylningsblåsor i halsen, en visdomstand som ville komma ut, dvs upp. Brukar få lite feber och ont då. Inget konstigt med det. Det skumma började natten till torsdag då jag inte kunde sova pga värk i halsen. Kändes som att jag hade en kniv i halsen. Inte kul alls. Fick en tid hos läkaren på förmiddagen på torsdagen då jag misstänkte halsfluss. Icke sa nicke. Kraftig virusinfektion sa läkaren. Hem och vila blev jag tillsagd. Sov i princip hela torsdagen efter det. På fredagen kände jag att det är något som inte stämmer. Det är något annat än bara en kraftig virusinfektion. Började mitt sökande på nätet efter tänkbara förklaringar. Och det visade sig att jag hade en kraftigt inflammerad visdomstand! Så det blev akuttid hos tandläkaren, spolning med koksaltslösning och en kraftig pencillinkur i 10 dagar. Så fredag em/kväll och typ hela helgen har jag sovit. Inget vidare alls kan jag lova. Idag måndag är första dagen jag inte har en känslan av en kniv sittandes i halsen. Och första dagen jag är feberfri. Kan lova att jag njuter av det! :-)
Layouten ovan gjorde jag redan i tisdags. Direkt efter jobbet slängde jag mig ner vid skrivbordet och scrapade. En otroligt härlig känsla jag saknat sen innan min operation. Men, nu kanske den är på väg tillbaka. Bilden är tagen på ALV i somras, vid vårt stopp i Mattisborgen då det heller inte regnade på säkert flera minuter. Strax efter bilden är tagen öppnade sig himlen igen och regnet fullkomligen öste ner. Ingenstans med tak i närheten att skydda sig under. Alla hade sandaler på fötterna. Idag kan jag skratta åt det. Men just då och där kommer jag ihåg hur frusen jag var. Men, ibland kan man inte styra över vädret, utan det är bara att gilla läget.
Layouten ovan gjorde jag redan i tisdags. Direkt efter jobbet slängde jag mig ner vid skrivbordet och scrapade. En otroligt härlig känsla jag saknat sen innan min operation. Men, nu kanske den är på väg tillbaka. Bilden är tagen på ALV i somras, vid vårt stopp i Mattisborgen då det heller inte regnade på säkert flera minuter. Strax efter bilden är tagen öppnade sig himlen igen och regnet fullkomligen öste ner. Ingenstans med tak i närheten att skydda sig under. Alla hade sandaler på fötterna. Idag kan jag skratta åt det. Men just då och där kommer jag ihåg hur frusen jag var. Men, ibland kan man inte styra över vädret, utan det är bara att gilla läget.
På lördag kl 23.59 går tiden ut för Bloggpartyt! Här finns all info kring det!
1 kommentar:
Hej!
Det var så länge sedan jag var ute på bloggrunda och nu tänker jag ta tag i detta igen.
Jag behöver vila ögonen lite på färg och form så jag hoppade in hos dig en stund.
Lisbet
Skicka en kommentar